Lösningsmedelsskador - förekomst och vanliga symtom

Lösningsmedelsskador – förekomst och vanliga symtom

losningsmedelsskadorEnligt statistik så exponeras ca 250 000 människor dagligen för lösningsmedel på sitt jobb.

Dessa medel brukas inom flera branscher, men är vanligast förekommande inom tryckeribranschen, måleri, tillverkningsindustri och skönhetsbranschen (ex nagelskulptering.)

Vi exponeras för lösningsmedlets skadliga effekter via huden och luften vi andas. Medlet lagras i kroppens fettvävnader, bland annat i det fett som som omger våra nervceller.

Därifrån utsöndras de sedan successivt, och orsaker båda akuta och kroniska (långvariga) effekter på nervsystemet.

De akuta symtomen är många och olikartade, men vanligt är yrsel, huvudvärk, illamående och en allmänt svindlande och omtöcknande känsla. För personer som exponerats under en längre tid, över tio år, finns risk på långvariga skador på nervsystemet och hjärnan.

Kronisk skada – toxisk encefalopti

Den kroniska hjärnskadan benämns lösningsmedelsorsakad kronisk toxisk encefalopat. De vanligaste symtomen på lösningsmedelsskada är minnes- och koncentrationssvårigheter, trötthet, irritabilitet, ängslan, sömnrubbningar, känsloavtrubbning och personlighetsförändring.

Symtomen kan lätt misstolkas som psykiska besvär, och behandlas inte sällan felaktigt därefter. Vid misstanke om dessa symtom är det viktigt att få hjälp av en klinik som kan utesluta andra sjukdomar och ringa in besvären, för att ge en riktig diagnos.

Exponering under en längre tid

Det har visat sig att även en moderat eller liten exponering för lösningsmedel under en längre tid kan ge kroniska skador.

Symtomen kan också ge sig till känna som muskelsvaghet, domningar i armar och ben och överhuvudtaget nedsatt känslel. I sällsynta fall har även förlamningar konstaterats.

Om en yrkesmedicinsk klinik konstaterar att besvären har sin grund i lösningsmedelsskadorm så återremitteras den skadade till sin läkare. Det finns idag inga särskilda behandlingar eller habiliteringsprocesser.

Viktigt efter att problem konstaterats är att man inte utsätts för mer lösningsmedel, samt att man prioriterar “vanliga” faktorer vad gäller ökad livskvalitet. Såsom att vara noga med sömn, mat och motion, och undvika stress.