Restless Legs Syndrom (RLS)/ Willis-Ekboms Disease (WED)

Restless Legs Syndrom (RLS)/ Willis-Ekboms Disease (WED)

restless-legsRestless Legs Syndrom (RLS), även kallat för Willis-Ekboms Disease (WED), känntecknas av sitt namn: av ett tvingande behov att röra benen i kombination med stark ångest och obehag.

Genom att röra benen upplevs en omedelbar lindring. Symtomen försämras oftast på kväll och natt, och förvärras av vila.

Den exakta sjukdomsbakgrunden till RLS är alltjämt okänd, men man vet att det rör sig en om neurologisk sjukdom i centrala nervsystemet.

Generellt brukar klassificera sjukdomen i primär och sekundär form.

Den primära har en än så länge okänd orsak, medans den sekundära har andra underliggande sjukdomar och tillstånd som källa.

Ungefär 9 av 10 drabbade har allvarliga sömnstörningar, och sover fragmenterat, i 10-minutersperioder, vilket leder till sömnbrist och avsaknad av djup och REM-sömn.

Konsekvenserna av RLS är många och varierar individuellt. Vanligast är:

  • trötthet på grund av avsaknaden av djupare sömn
  • ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar
  • viktuppgång
  • sociala problem på grund av oförmågan att kunna sitta still
  • depressioner och självmordstankar, eftersom många har svårt att få rätt diagnos och blir socialt stigmatiserade av sin sjukdom

Vad tror forskningen?

Som nämnt finns idag inga exakta svar på varför RLS uppstår. Troligtvis beror RLS på en felfuntion i de signalsubstanser som skickar nervimpulser mellan olika hjärnceller, i det här fallet signalsubstansen dopamin – och på så vis har RLS likheter med Parkisons sjukdom.

RLS är dock inte en sjukdom som förstör vävnad i hjärnan, utan det handlar mer sannolikt om just en störning i det centrala nervsystemet.

Vad finns det för medicin och behandling?

För primär RLS finns idag ett antal godkända mediciner att tillgå. Det har nämligen visat sig att dopaminerga substanser, följaktligen ämnen som hjälper nervceller som signalerar med hjälp av dopamin och opioider har en god effekt på så vis att de relativt snabbt minskar symtomen.

Det finns emellertid inga vetenskapliga belägg för att dopamin saknas hos de drabbade och därför rekommenderas alltid att man initialt börjar med låga halter av medicinen.