Ryggmärgsskador - orsak, symtom, mediciner

Ryggmärgsskador – orsak, symtom, mediciner

ryggmargsskadorRyggmärgsskador är neurologiska skador som antingen är medfödda (ryggmärgsbråck) eller uppstår som ett brott, dvs efter en olycka eller på grund av sjukdom (ryggmärgsbrott).

Själva ryggmärgen är ungefär lika bred som ett finger och väldigt ömtålig. Ryggmärgen innehåller samma slags celler som finns i hjärnan: viktiga nervceller. Dessa skickar ut signaler till kroppens muskler och tar emot signaler från olika känselkroppar.

Lite förenklat kan man säga att ryggmärgen fungerar som ett slags sambandscentral för att koordinera och styra viktiga kroppsfunktioner. Det är också därför som skador på ryggmärgen kan få allvarliga konsekvenser.

När ryggmärgen skadas hindras viktiga nervsignaler från att nå fram.

Ryggmärgsbrott – vid olycka eller sjukdom

Ungefär 150 svenskar får skador på ryggmärgen efter trafikolyckor varje år. Därutöver skadar flera personer ryggmärgen efter fallolyckor och dykning i grunt vatten. Lika många drabbas av ryggmärgsskada på grund av sjukdom, såsom en infektion.

Om ryggmärgsbrottet sitter nedanför nacken kallas den för paraplegi. Sitter brottet i nacken kallas den för tetraplegi. Symtomen kan yttra sig i allt från delvis förlamning till fullständigt förlamning från nacken och nedåt.

Konstateras ryggmärgsbrott vid olycka så sker omedelbar operation, och rehabilitering påbörjar så fort som möjligt, vanligen inom någon vecka. Trots de potentiellt allvarliga konsekvenserna av ryggmärgsbrott, visar undersökningar att cirka 80% av alla drabbade har återgått till att arbete inom 2-3 år efter olyckstillfället.

Ryggmärgsbråck – medfött fel

Ryggmärgsbråck är en av de vanligaste missbildningarna i nervsystemet. Varje år föds ungefär trettio barn i Sverige med detta bråck. Det finns fortfarande ingen exakt vetenskap bakom varför vissa barn får ryggmärgsbråck.

Studier har dock visat att ämnet folsyra spelar en viktig roll under graviditeten, och att ett intag av detta ämne minskar risken för ryggmärgsbråck.

Folsyra är en vattenlöslig B-vitamin, och kan intas som en vanligt tillskott under graviditeten.

Själva bråcket utvecklas under fosterstadiets första 4 veckor. Skadan innebär att ryggmärgen ligger blottad på ryggen. Ryggmärgen får då inte det skydd som den bör ha, vilket i sin tur leder till att dess nervimpulser inte utvecklas normalt.

Barn som föds med ryggmärgsbråck opereras inom ett dygn efter förlossningen. Oftast medför bråcket förlamningar i ben, urinblåsa och tarm. Känselbortfall och dålig blodcirkulation är andra vanliga följder. Ungefär 9 av 10 får dessutom vattenskalle, vilket åtgärdas med en “shunt” som är en slags ventil som leder ut överflödig
ryggmärgsvätska ner till bukhålan där den tas upp av vävnaderna.

Inlärningssvårigheter i högre grad samt större risk att utveckla ADHA har noterats hos barn med ryggmärgsbråck.

Barn som föds med ryggmärgsbråck måste gå igenom ständiga kontroller. Föräldrarna måste alltid ge akt på symtom som varslar om komplikationer. De behöver mycket hjälp; t.ex. en medicinsk organisation som ständigt är beredd att rycka in.

Trots att mycket forskning görs på området, vet ingen varför ryggmärgsbråck uppstår.